Bild
Nästa artikelÄntligen Novemberkåsan!
Publicerad 27 november 2018
Bloggen
Det är snart dags för klassiska Novemberkåsan – start på lördag den 1 december. Detta år avgörs tävlingarnas tävling i Vimmerby. Men vem kommer att ta det?
Text
Magnus Wassén
Förra Novemberkåsan kördes i Enköping och var osedvanligt tuff. Eftersom det regnat mycket och dessutom var plusgrader så blev det så klart extremt lerigt. Under natten beslöt tävlingsledningen därför att stryka den sista sträckan för att inte förarna skulle tvingas tävla dygnet runt. Av 160 till start var det endast 90 som fullföljde den första sträckan på nattvarvet. Det var Albin Elowson och Joakim Ljunggren som följdes åt i toppen, men Ljunggren fick bryta (på grund av en kabel som skavde sönder och orsakade ett elfel om jag minns rätt). Albin följdes förra året åt under natten av Kevin Olsen, Anton Sandstedt, Anton Nord och Calle Bjerkert. Med i toppen på flera sträckor var också Viktor Broström samt Richard Alun. Endast 18 förare kom i mål förra året.
Att Albin och Joakim kommer till start verkar det inte vara några tvivel om. Ljunggren är redan historisk i kåsasammanhang med sina åtta segrar, men kan om han vinner nu kommer han dessutom få en tredje kåsa – vilket ingen annan förare lyckats med sedan starten 1915. Kåsan tillfaller nämligen den förare som har tre inteckningar i en och samma Kåsa. Albin å sin sida är med besked tillbaka från sin skadedrabbade säsong. Han vann ju som bekant Gotland Grand National framför ett helt knippe världsstjärnor och kommer knappast att göra det enkelt för Ljunggren.
Det finns ett helt knippe förare som har kapacitet att vara med i toppen – förutom Albin och Joakim som får anses vara storfavoriter. Med i startfältet har vi även Micke Persson, svensk mästare i år och grymt snabb. Kommer han att hålla hela natten? Han har i alla fall farten. Förutom redan nämnda Sandstedt, Nord och Alun tycker jag att ni ska hålla ett öga även på Adam Andersson. Han har haft en tung skadedrabbad period bakom sig men visade under Six Days i Chile (där han körde för klubblaget Team Östra) att han är i form. Han var en av de som utmanat Ljunggren som hårdast under Novemberkåsan 2016, förra året var han skadad. Samtidigt så avslutade han Six Days med årets praktvurpa och punkterade lungan och även om han är Österbybruks svar på He-Man så måste det ju påverka negativt.
Räkna inte heller ut Carl Johan Bjerkert. Även om han är något av en grand old man i sammanhanget (han fyller 44 veckan efter Kåsan) så visar ju resultaten på att han fortfarande har kapacitet att vara med i topp – och Vimmerby är hemmaarena. Han vann Novemberkåsan 2008 som då också gick i Vimmerby.
Men som sagt; det är på natten det avgörs och Novemberkåsan är ett lopp där det kan komma många överraskningar. Jag minns Hallsberg 2011 där Anders Eriksson med flera toppnamn bröt och efter över åtta timmars provtid vann Jonas Bengtsson före Henrik Lindholm med ynka 32 sekunder totalt. Intressant också att se när man kollar igenom den resultatlistan att det är många förare därifrån som fortfarande är med så här sju år senare, inte bara i elitfältet utan även bland namnen längre bak bland oss seniorer så finns det många som ger sig på det här mandomsprovet år efter år. Novemberkåsan är speciell och jag har stor respekt för alla som väljer att ställa sig på startlinjen.
Det kommer att bli en tuff tävling. Så mycket står klart redan på förhand. Novemberkåsan är Världens tuffaste endagarstävling.
Inför årets Novemberkåsa har tävlingsledningen konstaterat redan på förhand att dubbdäck är tillåtna, vilket är tacksamt för alla förare att veta på förhand. För att det inte ska bli för lätt har dock tävlingsledningen beslutat att lägga till en extra sträcka på natten. Egentligen ville de lägga till en både på dag och natt men då hade respiten för sista föraren gått ut efter att nattetappen startat, vilket blir problem vad det gäller tidtagningen. Men vi kan allt räkna med en lång och jobbig Novemberkåsa även i år. Mindre risk för att bära och släpa än i fjol, men mycket sten och lång körtid kommer med säkerhet att bryta ner förarna.
Men Novemberkåsan är alltid en tuff tävling. Möjligtvis var den litet mindre tuff 2016 i Knivsta då jag själv gick i mål men det behöver vi inte prata så mycket om. Min Kåsapeng (eller Jetong som det heter) sitter på hedersplats i skåpbilen.
Att Albin och Joakim kommer till start verkar det inte vara några tvivel om. Ljunggren är redan historisk i kåsasammanhang med sina åtta segrar, men kan om han vinner nu kommer han dessutom få en tredje kåsa – vilket ingen annan förare lyckats med sedan starten 1915. Kåsan tillfaller nämligen den förare som har tre inteckningar i en och samma Kåsa. Albin å sin sida är med besked tillbaka från sin skadedrabbade säsong. Han vann ju som bekant Gotland Grand National framför ett helt knippe världsstjärnor och kommer knappast att göra det enkelt för Ljunggren.
Det finns ett helt knippe förare som har kapacitet att vara med i toppen – förutom Albin och Joakim som får anses vara storfavoriter. Med i startfältet har vi även Micke Persson, svensk mästare i år och grymt snabb. Kommer han att hålla hela natten? Han har i alla fall farten. Förutom redan nämnda Sandstedt, Nord och Alun tycker jag att ni ska hålla ett öga även på Adam Andersson. Han har haft en tung skadedrabbad period bakom sig men visade under Six Days i Chile (där han körde för klubblaget Team Östra) att han är i form. Han var en av de som utmanat Ljunggren som hårdast under Novemberkåsan 2016, förra året var han skadad. Samtidigt så avslutade han Six Days med årets praktvurpa och punkterade lungan och även om han är Österbybruks svar på He-Man så måste det ju påverka negativt.
Räkna inte heller ut Carl Johan Bjerkert. Även om han är något av en grand old man i sammanhanget (han fyller 44 veckan efter Kåsan) så visar ju resultaten på att han fortfarande har kapacitet att vara med i topp – och Vimmerby är hemmaarena. Han vann Novemberkåsan 2008 som då också gick i Vimmerby.
Men som sagt; det är på natten det avgörs och Novemberkåsan är ett lopp där det kan komma många överraskningar. Jag minns Hallsberg 2011 där Anders Eriksson med flera toppnamn bröt och efter över åtta timmars provtid vann Jonas Bengtsson före Henrik Lindholm med ynka 32 sekunder totalt. Intressant också att se när man kollar igenom den resultatlistan att det är många förare därifrån som fortfarande är med så här sju år senare, inte bara i elitfältet utan även bland namnen längre bak bland oss seniorer så finns det många som ger sig på det här mandomsprovet år efter år. Novemberkåsan är speciell och jag har stor respekt för alla som väljer att ställa sig på startlinjen.
Det kommer att bli en tuff tävling. Så mycket står klart redan på förhand. Novemberkåsan är Världens tuffaste endagarstävling.
Inför årets Novemberkåsa har tävlingsledningen konstaterat redan på förhand att dubbdäck är tillåtna, vilket är tacksamt för alla förare att veta på förhand. För att det inte ska bli för lätt har dock tävlingsledningen beslutat att lägga till en extra sträcka på natten. Egentligen ville de lägga till en både på dag och natt men då hade respiten för sista föraren gått ut efter att nattetappen startat, vilket blir problem vad det gäller tidtagningen. Men vi kan allt räkna med en lång och jobbig Novemberkåsa även i år. Mindre risk för att bära och släpa än i fjol, men mycket sten och lång körtid kommer med säkerhet att bryta ner förarna.
Men Novemberkåsan är alltid en tuff tävling. Möjligtvis var den litet mindre tuff 2016 i Knivsta då jag själv gick i mål men det behöver vi inte prata så mycket om. Min Kåsapeng (eller Jetong som det heter) sitter på hedersplats i skåpbilen.
