Tävling är bra träning

Jordsprätten är en kul tävling som Linköpings MS anordnar. Ett riktigt bra evenemang som är en tävling typ 1, vilket alltså betyder på vanlig svenska att det är olika specialprov (sju stycken i detta fall) och transport dem emellan. Specialproven går på tid, medan transporten inte gör det, men du måste vara på plats vid nästa prov när det är dags för start så klart. 

Det var egentligen inbokat arbete på sommarstugan under kristihimmelsfärdshelgen, det är ju sådant som också måste göras, men då det flyttades i sista stund blev helgen ledig - och eftersom jag har världens mest förstående sambo - kunde jag efteranmäla mig för litet racing i sista stund. 

Inte någon optimal uppladdning och alldeles för dåliga förberedelser av hojen. Jag bara printade ut mitt tävlingsnummer och rullade in hojen i skåpbilen - fortfarande dammig från senaste träningen - men tänkte att det här blir nog bra ändå. För få timmar sömn och sedan upp vid 04.45 och köra till Linköping. Men lik förbannat, att åka iväg och köra tävling är altid grymt skoj. Och får jag bara kaffe på morgonen så överlever jag. 

Sedan kan man ju alltid förbanna sig själv att det den här tävlingen blev sjukt improviserad. Det kunde ha varit bättre prepp… Eller det hade kunnat vara prepp över huvud taget kan man också säga. Bättring utlovas. 

Men strunt samma, tävling är bra träning och jag är ändå ingen vinnare. Möjligtvis vinner jag ibland över latmasken som bor i min kropp, men någon placering att prata om blir det ju aldrig.


Proven på Sprätten innehåller många gräsprov och det var nyttig träning för mig, det är något jag aldrig någonsin kör, och jag var grymt långsam på crossprovet. Hoppade kort i det stora hoppet varje varv... Måste köra mer crossbana.
Att köra Typ 1 är också annorlunda, det gäller verkligen att tagga till och verkligen maxa de 7-11 minuter som varje prov tar. Måste köra mer intervall framöver.
Dammigt var det men det är ju lika för alla. Jag vet inte riktigt vilket prov det var, 3, 2 eller 1, men någonstans lyckades jag också bli av med hasplåten, vilket känns som en bedrift i sig själv. Måste ringa grabbarna på MC-Sport och beställa ny.
Många måsten blir det men förhoppninigsvis kommer det väl ut något bra utav det. Gäller bara att få tid till det. Jag vet inte, men ibland känns det som att kliva in i en jävla torktumlare på måndagen och sedan komma ut litet vimmelkantig på fredagen. Måste nog planera in mer fysträning också...

All in all, en kanondag blev det. Jag lärde mig något och fick en del med mig hem att jobba mer på. Det sägs att det inte går att lära gamla hundar att sitta, men frågan är om det går att lära gamla gubbar köra enduro? 

Tack förresten till https://www.facebook.com/sabinasendurofoto/ för snapshot i dammet.